Broar och anläggningar

Ljusne Bruksmuseum, Tord Nyberg, har beskrivit historien kring tillkomst och skötsel av tre broar, alla av trä, över Ljusne älv vid Ljusne masugn.

Registrator Johan Adolpson Christiernin var sedan 1746 ensam ägare till Ljusne Werken. Enligt en inlaga ingiven av Christiernin den 4 maj 1751 hade han under gångna vintern bekostat en bro över Ljusnan.

 

Under åren 1807 — 1808 uppfördes under ledning av Isak Lust en träbro som låg på stenkistor över Ljusne älv vid Ljusne masugn. Bron var ca 400 alnar (ca240 m ) lång och ca 6 alnar (ca3,55 m ) bred. 1 aln =0,593 m .

 

Under mitten av 1870-talet aktualiserades frågan om att bygga en ny träbro över Ljusnan som ersättning för den gamla träbron från 1807-1808. Vid denna tid ägdes järnbruket på södra sidan om älven Ljusne Werken av familjen Beskow. Bruket på norr Ljusne Sågverks Masugn ägdes till största delen av Wilhelm Henrik Kempe.

 

Det rådde vid den här tiden stor rivalitet mellan södra och norra sidan, och respektive bruksförvaltare var mycket viljestarka herrar. Man kom så småningom överens om att tillsammans bygga och bekosta en ny bro. Man enades även om brons läge och sträckning, men man var inte överens om brons bredd och utseende. Varje bruk skulle bygga varsin del från sin sida och mötas där ägogränsen gick i älven.

 

Ljusne Bron från södra brofästet var 3,4 m bred och sträckte sig 157 m.  

Ljusne Järn-Norra sidans brodel var 4,6 m bred och 75 m lång. Norra brosträckningen avslutades med två rektangulära tätt ihopsittande kistor som bar upp den del av bron som vid ägogränsen övergick från4,6 mbredd till3,4 m. Övergångssträckan var ca 4,5 mlång.

 

Den gamla masugnsbron revs 1939. Då hade bron förlorat sin betydelse eftersom en ny landsvägsbro tillkommit 1925 och en gång- och hängbro vid Ljusnans mynning färdigställdes under år 1937.

 

På den norra sidan i anslutning till såg- o järnverksområdet anlades under mitten av 1800-talet en bro ut till Rökarholmen och Galtharen, vågbrytare och en ångbåtsbrygga vid Storstensharet.

 

Här finns mer om desse historiska anläggningar.